Trådens historia

De viktiga händelserna som alltid skall försöka beröras

  • Förhistoria
  • Imperiers fall
  • Kyrkans splittring på 1500-talet
  • Renässansen och vetenskapliga revolutionen, den första globaliseringen
  • Upplysning och revolution, slaveriet i Nordamerika
  • Imperialism och industrialisering
  • Politikens födelse (inkl demokratisering)
  • Världskrigen
  • Kalla kriget

Inledning

Ylle

Hampa

Linne

Silke

Bomull

Förhistoria

Om tråd på stenåldern

Antiken

-500 f.kr - 476 f.kr


Den första globaliseringen

1400-1600

 

Vasco da Gama

Vasco da Gama

Bomullen kommer till Europa

Vi skall i detta avsnitt fokusera nästan uteslutande på en typ av tråd - bomull. Anledningen till detta är god - det var nämligen så att bomullens specifika egenskaper, att den exempelvis var svår att skörda, spinna och väva, skulle komma att förändra världen på ett oerhört genomgripande sätt. Enkelt uttryckt kan man säga att utan bomullen hade väst kanske inte blivit så dominerande som det kom att bli; hade kanske inte miljontals människor kidnappats från sina hem i Afrika för att transporteras över Atlanten och in i slavekonomierna i bland annat USA; hade inte industrialiseringen kommit igång när den kom igång - och vi hade förmodligen inte stått här idag med ett liv med mat och prylar i överflöd men med en planet på gränsen till sammanbrott.

Bomullen var känd i Europa långt innan den blev populär som handelsvara. Länge fanns den mest som viskningar om en mytisk plats ingen hade besökt, men från ca 1500 tog sjöfarare hem tygrullar från Indien (först var Vasco da Gama 1498). År 1600 importerades bomullstyger via Venedig och Antwerpen, men snart blev England (först London och sen Liverpool) bomullens centrum i Europa. Men fortfarande var den europeiska handeln med bomull blygsam i jämförelse med andra, lokala produkter som ylle. Det skulle dock dröja till samma århundrades slut innan bomullen skulle få oväntad dragkraft från en helt annan nymodighet - klädbutiken.


Revolutionernas tid

1700-1800

Ideas - 6.png

Suget efter bomull

Bomull var länge det mest exklusiva av alla tyger, till och med dyrare än silke. Under 1600-talet började man dock utnyttja de nya handelsvägarna med Indien och importerade bomullstyger därifrån (vilket märks på de indiska namn som vissa tyger har: khaki, pyjamas, sjal och kalikå med flera). Detta gjorde att tygerna sjönk något i pris men också blev väldigt populära i modestäder som London, men först mest som tyg på möbler och gardiner. Tygets lätthet och färgbeständighet influerade dock snabbt modet och snart började man skära ner sina gardiner och göra klänningar av dem istället. Effekten detta fick på den inhemska textilindustrin var omedelbar och kraftfull: på kort tid tvingade bomullen ner såväl linnetillverkning som ylleindustrin på knäna. Det gick så långt att man snart förbjöd importen av bumullstyger i exempelvis England, men detta förbud kunde kringgås genom att man importerade bomullsråvara och istället vävde tygerna på plats i Europa.

Det fanns dock några problem med att förvandla bomullsråvaran till tråd och tyg. Det är nämligen notoriskt svårt att spinna och väva bomull för hand. (Det är dessutom svårt att skörda bomull, men det hade de indiska plantagen redan gjort åt engelsmännen) I England var löneläget högre än i Indien, där arbetskraften var lättare att få tag på och dessutom hade lägre löner (tillgång och efterfrågan gäller priset på arbete såväl som på färdiga produkter). För att det skulle löna sig att producera bomullstyger i Europa måste man alltså komma på sätt att *effektivisera* just spinnandet och vävandet - så att färre arbetare kunde göra mer av jobbet. Lösningen på dessa två problem kom att kallas "den industriella revolutionen".

Innan vi går vidare dit så är det värt att stanna upp och tänka lite kring detta. Hade inte bomull varit svårt att odla i Europa, så hade man aldrig börjat importera det från Indien och Egypten. Hade inte bomull varit svårt att spinna och väva hade man lätt kunnat göra det med befintlig arbetskraft i Europa, och hade löneläget i England inte varit så högt så hade aldrig engelska textilfabrikanter förmodligen inte lagt så mycket resurser på att försöka låta maskiner göra människornas arbete. Detta är anledningarna bakom att just England kom att börja industrialisera textilindustrin före andra länder i Europa, och anledningen till att just England blir ett så mäktigt imperium under hela 1800-talet. Ändra någon del av förutsättningarna och resultatet blir helt annorlunda - kanske hade Indien varit det land som industrialiserades först och blev en mäktig ekonomi. Faktum var att Indien var industrialiserat och rikt innan Storbritannien fick för sig att lägga beslag på landet - men mer om det om en stund.

En viktig fråga när det gäller just bomullsindustrins utveckling rör *kausaliteten*, det vill säga i vilken ordning saker och ting sker. Om effektiviseringen bomullstillverkningen var det som ledde till den industriella revolutionen, vad var det i så fall som fick människor att vilja köpa bomull i så stor utsträckning så att man behövde effektivisera tillverkningen?

Här är forskarna inte ense. Många hävdar att det var den ökade tillverkningen, tack vare industrialiseringen, som drev ner priset och därmed gjorde bomull till något som alla ville köpa. Men faktum är att bomull inte blev något som gemene man kunde köpa förrän på 1800-talet, och även då var det dyrare än exempelvis ylle och linne. Snarare var det så att den höga efterfrågan på bomull inte hade så mycket att göra med priset - utan med att bomull var så vackert att titta på. Det är därför till modeindustrin som vi måste vända blicken för att förstå hur efterfrågan uppstod under slutet av 1600-talet.

Redan på 1400-talet slut hade Vasco Da Gama tagit med sig indiska bomullstyger hem till Europa, så materialets fördelar - i synnerhet att de höll färgen så bra - var inte okända för Européerna. Men ändå skulle det dröja till 1600-talet slut innan bomullen blev modematerialet nummer ett. Vad var det som hände då som förändrade bomullens ställning?

Historikern Steven Johnson lyfter i sin bok *Wonderland* fram en aspekt av den industriella revolutionen som ofta glöms bort. Han menar att anledningen till att det föddes en ökad efterfrågan av bomullstyg just under 1600-talet (vilket alltså sedan leder till den industriella revolutionen) är att det öppnade ett antal butiker av ett helt nytt slag på några gator i London. I en tid där reklam och annonsering ännu inte var uppfunnet, och där de flesta butiker var små och mörka så var dessa nya butiker mera som "palats"; förgyllda, upplysta rum där en mängd varor av olika slag visades upp. Här var det främst kvinnor som gick och handlade, och dessutom var det inte bara för att köpa saker - man gick dit för att titta på alla de fina varorna, och inspirera, och inspireras av andra i samma ställning. Modet ändrades dessutom med jämna mellanrum, så man hade hela tiden anledning att hålla sig uppdaterad.

Idag känner vi igen det här som det rätt vardagliga begreppet "shopping". Det (främst) kvinnorna i de högre stånden ägnade sig åt i dessa affärer var handlande för handlandets egen skull - det vi idag kallar "att shoppa". Detta var dock något som egentligen var okänt på 1600-talet - och det väckte anstöt och avsky bland många, inte minst bland män. Bomullstygen från Indiska Calcutta, anglicerade till Calicoe (svenska "kalikå"), blev så utmärkande för dessa kvinnor att de kom att kallas "kalikåmadamer", inte ett särskilt positivt uttryck, tydligt i den här versen, publicerad som en del av kampanjen från vävarnas sida mot den nya importen av indiska tyger,

Untitled 40.jpg

The Spittle-Fields Ballad

Our trade is so bad
That the weavers run mad
Through the want of both work and
provisions,
That some hungry poor rogues
Feed on grains like our hogs,
They're reduced to such wretched conditions,
Then well may they tayre
What our ladies now wear
And as foes to our country upbraid 'em,
Till none shall be thought
A more scandalous slut
Than a tawdry Callico Madam.

 

Att bomullen förändrade världen råder det inget tvivel om, men medan många (ofta manliga) historiker tidigare har poängterat hur det var män som styrde den industriella utvecklingen genom sina olika uppfinningar, har man missat att dessa uppfinningar kom till av en anledning. Eftersom kvinnans historia ofta är undanskymd, ignorerad eller glömd, så har man också enligt Johnson, underskattat den kollektiva kraft och ekonomiska makt som kvinnor i de övre samhällsskikten hade. Visserligen var dessa kvinnor själva fast i strukturer som tvingade dem att klä sig på ett visst sätt för att behaga, och att de hade tid med shopping handlade ju naturligtvis om att de var utestängda från de flesta andra arenor. Men att ignorera att kvinnan på detta sätt ändå utövade ett inflytande över historiens gång är förstås att ignorera kvinnohistorien dubbelt om.


Imperialismen och industrialiseringen

1800-1914

Ideas - 8.png

Modets nycker

Att vi, som vi är vana vid idag, byter mode varje år är en utveckling som startade i mitten av 1700-talet. På 1720-talet ansågs en modecykel som var kortare än 10 år att vara absurt kort och slösaktig, men på 1750-talet var cyklerna ca 24 månader, och på 1770-talet hade man landat i den cykellängd som vi har än idag. På många sätt är vi slavar under modets nycker, och vi skulle väl egentligen vilja slippa bry oss så mycket om vad vi sätter på oss. Barn tvingas ifrån tidig ålder in i ett system som i sin tur tvingar barnets föräldrar att konsumera mer - att byta ut kläder som visserligen är hela och rena, men som inte har rätt snitt är förstås en lyx som enbart är rika länder förunnat. Men samtidigt kan det vara just modet som fick länder i Västeuropa att bli rika och moderna från första början.

Historiematerialisten Ferdnand Braudel skrev i en av sina böcker följande: 

“Is fashion in fact such a trifling thing? Or is it, as I prefer to think, rather an indication of deeper phenomena — of the energies, possibilities, demands and joie de vivre of a given society, economy, and civilization? . . . Can it have been mere coincidence that the future was to belong to the societies fickle enough to care about changing the colors, materials and shapes of costume, as well as the social order and the map of the world—societies, that is, which were ready to break with their traditions.”

Braudel menar här att utvecklingen av modecyklerna på 1770-talet sammanföll med - och kanske också är ett symptom för - den snabba intellektuella utveckling som västländerna gjorde under samma tid. Det gamla system med kungar och furstar, adel, präster, borgare och bönder som under tusen år styrt människors liv upplöstes på mindre än hundra år när revolutioner svepte över vår del av världen. Vi var beredda att förkasta det gamla, de traditioner och trossystem som hållt samman samhället - och vi ersatte det med nya system: demokrati, marknadskrafter och konsumtion, som säkerställde en tillväxt som världen aldrig tidigare skådat. Kanske var modecyklerna bara en liten del av denna tendens att bryta med det gamla och invanda; att aldrig nöja sig; att ständigt söka sig framåt. Klart var dock att de snabba modecyklerna tvingade upp efterfrågan på bomullstyger till en nivå där manufakturen inte hängde med. Modet tvingade på detta sätt fram den industriella revolutionen.

 

Den geografiska utmaningen

Kartorna visar ett område i södra USA, som har kommit att kallas "The Black Belt" på grund av den mörka och bördiga jord som finns här, men också på grund av hudfärgen hos de slavar som kom att bruka den. Bördigheten kommer från att olika former av skaldjur och havslevande organismer under årmiljoner bildat ett sediment som innehåller precis den sammansättning av näringsämnen som bomullsplantan behöver. För även om man traditionellt sett brukar prata om Indien som ursprunget för den moderna bomullshandeln, så är det i just USA som vi idag ser de tydligaste spåren efter 16-, 17- och 1800-talens bomullshysteri.

Men även om det fanns ett sug efter bomull, så betydde inte detta att det suget lätt gick att tillfredsställa. Bomull hade några inbyggda problem för Europa - dels geografiska och dels tekniska

När det gällde den geografiska biten var det helt enkelt så att bomull endast växer i vissa klimat. I dessa områden, i dagens Pakistan och Indien, Etiopien, östra Sydamerika och Centralamerika, hade man odlat och förädlat bomull sedan mer än 5000 år. Europa fanns inte rätt klimat eller jordmån, men detta kom att bli mindre av ett problem när världens marknader öppnades upp under upptäckareran14- och 1500-talen. De nya kontakterna med Indien gav ett ständigt inflöde av textilier till Europa (ca 80% av Ostindiska Kompaniets handel handlade om bomullstyger).

Bomullsindustrin innebar stora vinster för Indien, som exporterade tre gånger mer än de importerade. För Storbritannien blev detta dock problematiskt av flera anledningar. Skepp fick gå tomma till Indien, för att lastas fulla med bomull, vilket förstås var väldigt dyrt och ineffektivt. Dessutom drabbades andra industrier i Storbritannien för att det var svårt att konkurrera med bomullen, och till slut förbjöds import av bomull helt 1721 i ett försök att skydda de inhemska industrierna.

Suget efter bomull minskade dock inte för det. Det fanns dock en lösning på problemet. Storbritannien hade vid det här laget stora kolonier i södra Nordamerika som visade sig vara perfekta för en viss sorts kortfibrig bomull.

Snart skedde det mesta av den produktion av råbomull som behövdes till fabrikerna i Storbritannien i de södra kolonierna. Detta kom att innebära stora problem för den indiska ekonomin, stora vinster för den brittiska, men också ett större och större intresse för kolonisatörerna i Nordamerika att faktiskt vara med och påverka politiskt, något som parlamentet och kungen i London inte hade lust att tillgodose. 

Konflikten mellan kolonierna och Storbritannien ledde till slut till ett befrielsekrig. 1776 bildas Amerikas Förenta Stater (USA), och Storbritannien vänder sig åter till Indien, men denna gång inte enbart som handelspartner, utan efter hand som kolonialmakt (Storbritannien blev av med kolonierna och lade därför beslag på Indien. Det var en enklare tid...)

I USA kom dock stora delar av ekonomin att handla om odling och bearbetning av vissa grödor, som socker och inte minst bomull. Det mest lönsamma visade sig vara att man importerade arbetskraft i form av slavar från i huvudsak västra Afrika. Många stater i USA tyckte att detta var barbariskt och förbjöd redan under 1700-talet slaveri. Detta gällde förstås de stater som inte var direkt ekonomiskt beroende av slaveri, som den norra delen och de större städerna. Detta kommer att under mitten av 1800-talet leda till det blodigaste kriget i landets historia. Kriget vinns av nordstaterna, och slaveriet kommer att förbjudas i hela USA. Men i de delar av USA för vilka slaveri var direkt avgörande ekonomiskt förblev slavarna en andra klassens medborgare långt in på 1960-talet.

Sedimentavlagringarna från kritaperioden kan man se än idag, men på ett lite oväntat sätt. När Barack Obama år 2008 blev Förenta Staternas första afroamerikanska president kunde man tydligt se att stödet för honom var som störst i precis det band med mörk jord som en gång fick kolonisatörerna att en gång förlägga sina plantager just hit. Så är det med historien, letar man efter orsaker till det som hänt kan man ibland hitta dem på ganska oväntade ställen.

De tekniska utmaningarna

Odla

Skörda och rensa

Spinna

Väva