Vad är pengar?

Varför behövs pengar?

 

mental revolution

Under årtusendet innan Kristi födelse börjar större samhällen använda sig av officiella valutor, ofta av ädla metaller. Varför fick man plötsligt ett behov av detta?

Pengar är en mental revolution som fyller tre behov

  1. De är utmärkta att använda vid bokföring. I mer komplicerade riken där det finns ett större och större behov av administration och byråkrati så finns också ett större behov av bra och effektiv bokföring.
  2. De lagrar värdet över tid på ett sätt som säsongsbundna varor eller färskvaror inte gör. Man behöver (i regel) inte oroa sig för kvalitet eller att värdet minskar över tid.
  3. De är portabla (dvs en 1000-kronorssedel är inte nödvändigtvis 1000 gånger tyngre eller större än en enkrona), och går att flytta med sig vid behov, till skillnad från mark eller bostäder.

På det här sättet är pengar är ett sätt att tänka kring utbyte av varor och tjänster där pengarna är mellanled i alla andra transaktioner. Så länge både äppelfarmaren och skomakaren vet vad deras varor är värda i pengar, så är det inte svårt att lista ut hur mycket skor man får för tre säckar äpplen. Hade man behövt minnas alla relationer mellan individuella varor hade det varit väldigt svårt att göra affärer med andra.


Alternativ till Pengar

byteshandel

I små klansamhällen tillverkar klanen allt den behöver, och utbyten av varor och tjänster fungerar på basis av kommunalitet (dvs. vi hjälper varandra av omsorg av varandra), lite som det fungerar i en familj eller grupp vänner. Men ju mer människogrupperna växte, desto svårare blev det att enbart förlita sig på människors goda vilja. Man kunde förstås idka byteshandel om man träffade på främlingar, men detta innebär dock ett problem för den specialiserade hantverkaren, som måste få tag på nästan allt från andra människor. Hur mycket ska ett äpple vara värt i relation till ett par skor? Äpplen kan ju vara i säsong och inte, och skor kan vara stora, små, lätta och svåra att tillverka. Ju mer avancerad denna byteshandel blir, desto mindre praktisk och mer svåröverskådlig. Det finns dock inga bevis på att samhällen har varit uppbyggda enbart kring byteshandel (folk förr i tiden var inte dumma)

Pengarnas uppkomst

 

imperier och byråkrati

När större imperier började växa fram, fanns ett behov av att ha en större administration och en yrkesarmé.

Olika typer av pengar uppfinns på olika platser oberoende av varandra. I början är det mest pengar som också är något annat som har ett inneboende värde. Exempelvis är de första kända pengarna helt enkelt korngryn (detta är valutan under 3000-talet före kristus i Sumer i södra Mesopotamien, i nuvarande Irak.

Tidigare hade soldaterna betalats genom att de fick plundra den besegrade staden, men detta funkade inte i längden, i synnerhet inte när krigen började handla mer om territorium. Därför började man istället betala soldaterna pengar, vilket i sin tur krävde massvis med silver eller guld, vilket ledde till invasionen av nya områden och att man förslavade de folk man besegrade för att låta dem gräva upp mer ädla metaller i de farliga gruvorna. Vissa forskare menar att uppkomsten av pengar leder till uppkomsten av slaveri (andra forskare håller inte med).


Typer av valutor

inneboende värde

commodity money

 

utomliggande värde

representative money

 

fiat money

 

inflation

De första pengarna uppstod på 3000-talet innan Kristi födelse i södra Mesopotamien (i nuvarande Irak). Eftersom pengar i grund och botten handlar om förtroende, användes till en början sådant som alla redan kände visst förtroende för, i det här fallet korngryn. Eftersom korngryn också var en eftertraktad handelsvara och basen i mycket av matlagningen så hade den ett inneboende värde. Denna typ av valuta brukar kallas "commodity money".

Men korngryn är i längden en rätt opraktisk valuta, eftersom det krävs ganska stora mängder för att köpa och sälja dyrare varor, och dessutom blir de dåliga med tiden. Därför börjar man efter hand att gå över till ädla metaller. Dessa blev värdefulla främst för att det fanns en begränsad mängd och eftersom det var svårt att få tag på mer. Värdet låg inte längre enbart i själva metallen (silver är en rätt värdelös metall att exempelvis tillverka bruksföremål av), utan i det enkla faktumet att alla ville ha det (stor efterfrågan) men det fanns lite utav det (begränsad tillgång). Till en början var metallvalutorna helt enkelt bara ett viktmått, som exempelvis valutan Shekel som ofta nämns i Gamla Testamentet. En shekel var inte ett silvermynt, utan 60 gram silver. När man köpte och sålde med Shekel använde man kontrollvikter, men det skulle dröja länge innan man insåg att dessa vikter var mer praktiska som valuta. De första mynten präglades först på 600-talet före kristus. Även denna typ av valuta kan klassificeras som "commodity money".

Efter hand blev det mer och mer praktiskt att använda exempelvis papperspengar, och då lät man istället sedeln "representera" en liten bit guld eller silver (så det värdefulla är fortfarande den ädla metallen), vilket man kan se på äldre dollarsedlar exempelvis. Denna typ av pengar brukar kallas "representative money". 

I vissa fall fick pengarna värde enbart eftersom det var låg tillgång och hög efterfrågan - detta brukar kallas "fiat money". Denna typ av valuta utgörs av i grunden "värdelösa" föremål som får värde för att vi alla kommer överens om detta. Ett tidigt exempel är Rai, en stenvaluta från den Mikronesiska ön Yap. Dessa stenar fick sitt värde i att de var tillverkade av ett material som var svårt att bryta, och inte heller fanns på Yap. Eftersom stenarna kunde bli rätt stora var de besvärliga att flytta på, så istället så lät man dem stå där de stod - det var bara själva "ägarskapet" som flyttades runt från person till person. Det var till och med så att åtminstone en sådan sten låg på havets botten efter en olycka, men trots detta ingick den i cirkulationen och kunde användas som betalning.

För att såväl fiat money som representative money skall fungera krävs att den backas upp av någon med tillräckligt makt, historiskt sett oftast en kung eller drottning. Dennas ansikte trycktes i regel på mynt och sedlar för att alla skall förstå att valutans värde garanteras av staten.

Länge användes representativ valuta i västvärlden, men idag är de flesta valutor frikopplade från exempelvis en guldreserv. Våra pengar är idag värda det vi är överens om att de är värda, och man kan med en enkel knapptryckning "trycka" in mer pengar i systemet. Ca 90% av alla pengar finns idag bara på datorservrar, och bara några procent av pengarna cirkulerar som mynt eller sedlar. Detta gör att vi är känsliga för hastig värdeminskning (inflation) där förtroendet för valutans värde går ner.

På sistone har det dykt upp allt fler valutor som inte är kopplade till någon särskild stat eller institution. Ett exempel på detta är Bitcoin, en så kallad kryptovaluta som man kan handla för på fler och fler ställen. En algoritm (matematisk modell) ser till att det inte kan göras fler bitcoin hursomhelst, och detta är tänkt att stabilisera värdet. Trots detta så är bitcoin en valuta med ett värde som kan variera rätt mycket.

Sammanfattning

Pengar har ett värde för att vi är överens om att de har ett värde. Pengar behöver inte vara tillverkade av dyrbara material, eller ens fysiskt existera (som våra digitala pengar, eller Rai-stenen på havets botten). Det enda som är viktigt är att alla är överens om samma sak - på det sättet är pengar en form av förtroende. Ökar tilltron ökar efterfrågan och därmed priset. Minskar tilltron minskar efterfrågan och därmed priset. 

Övning