Vart tog gloslistan vägen (5): Hur tar man reda på hur stor elevens vokabulär är?

Om vi nu har en målbild klar för oss när det gäller elevernas ordinlärning, hur skall man veta var på vägen eleverna befinner sig? Finns det några tillförlitliga verktyg för att mäta elevernas vokabulär?

Eftersom eleven förväntas många tusen ord, är det naturligtvis så att vi bara kan göra skattningar som är mer eller mindre trovärdiga och ungefärliga. Samtidigt så kan man, om man tänker till lite, systematisera dessa skattningar så att läraren får ett hum om hur eleven ligger till relativt de olika frekvensband som man kan dela in orden i. Resultatet är att läraren och eleven blir varse om brister och styrkor i elevens vokabulär, och hitta en rimlig "startpunkt" för arbetet med ordinlärning.

För att få en snabb och översiktlig skattning av elevens totala vokabulär kan man låta dem göra ett snabbtest på www.testyourvocab.com. Denna sida är en del av ett forskningssamarbete mellan en amerikansk och en brasiliansk forskargrupp. Eftersom detta test är beroende av testtagarens ärlighet (självrapportering) så finns det en viss risk att eleverna får ett missvisande resultat. Eftersom vi lätt tror att vi kan ord bara för att vi känner igen dem så är det bra att poängtera för eleverna att bara rapportera att de kan ett ord om de verkligen kan det. Är man 100% ärlig skall resultatet ligga inom en felmarginal på +-10%. Flera miljoner människor har gjort provet via hemsidan, så de har tillgång till ganska intressant data. Svenskar ligger i topp 5, men efter Norge, Danmark och Finland i vokabulär bland de som gjort provet (ca 1000 ord efter Norge och Danmark, med ett snitt på ca 15500 ord). Den data kring andraspråksinlärning som utvunnits ur projektet bekräftar också mer eller mindre den forskning som jag refererade till i förra bloggen.

Källa: Testyourvocab.com

För att göra en mer detaljerad screening av elevens vokabulär kan man använda sig av något av de många diagnostiska prov som finns tillgängliga. Ett bra exempel är The New General Service List, en lista på ca 3000 ord som är konstruerad att täcka ca 90% av engelskt skriftspråk. Denna lista är uppdelad i frekvensband som man kan testa med hjälp av en statistiskt säkerställd diagnos (över 0.90). Med Kahoot eller Socrative kan man enkelt göra provet (som man kan ladda ned i pdf-format) självrättande, så man lätt ser vilka ord eleverna i allmänhet kan och inte kan, inom varje frekvensband. I regel sammanfaller misstagen (se nedan).

För elever som har en ganska avancerad engelska kan det vara vettigt att släppa NGSL och istället gå på Averil Coxheads Academic Word List eller New Academic Word List som också har ett tillhörande diagnostiskt prov. Listorna är tänkta att täcka 90-95% av all akademisk engelska, och kan vara bra att använda i exempelvis Engelska 7, eller i en specialiseringskurs.

Ett äldre, men mer detaljerat prov som passar bra in på GERS/CEFR-stegen (och därmed även de svenska engelskstegen) är Norbert Schmitts The Vocabulary Levels Test, som finns i varianter för 2000 (motsvarande åk 6), 3000 (motsvarande åk 9) 5000 (motsvarande engelska 5-6) och 10000 ord (engelska 6-7). Provet kan du läsa mer om i denna artikel som du kan hitta på Schmitts egen hemsida.

Oavsett vilket test man väljer så är det självklart att eleverna kommer att befinna sig på olika nivåer. De elever som ofta använder engelska utanför klassrummet har exempelvis enligt testyourvocabulary-projektet ett mycket större ordförråd än de som inte gör det (ca dubbelt så stort) vilket ju gör att du som lärare inte kan ge alla elever i uppgift att lära sig samma ord i samma tempo med samma startpunkt (snittet i gruppen kan dock vara bra att känna till när man planerar undervisningen och väljer material).

I nästa blogg tänkte jag därför ta upp hur man kan arbeta med ordlistor för att på ett systematiskt, och individanpassat sätt stärka elevernas vokabulär.

 

Var tog gloslistan vägen ? Del I

Var tog gloslistan vägen ? Del II

Var tog gloslistan vägen ? Del III

Var tog gloslistan vägen ? Del IV

Referenser

Ádám, L. (2013). The importance of strategies in EFL vocabulary acquistion.University of Pecs.

Brezina, V., & Gablasova, D. (2013). Is there a core general vocabulary? Introducing the New General Service List. Applied Linguistics, amt018.

Coxhead, A. (2000). A new academic word list. TESOL quarterly, 213-238.

Milton, J. (2010). The development of vocabulary breadth across the CEFR levels. Communicative proficiency and linguistic development: Intersections between SLA and language testing research, 211-232.

Schmitt, N., Schmitt, D., & Clapham, C. (2001). Developing and exploring the behaviour of two new versions of the Vocabulary Levels Test. Language testing18(1), 55-88.