Vart tog gloslistan vägen? (4): Hur många ord måste eleverna faktiskt kunna?

Ur en kommunikativ synvinkel är frågan tokigt ställd. Eleverna skall förstås kunna de ord de behöver för att klara av att göra sig förstådda i de situationer som de ställs inför. Eftersom alla elever inte ställs inför exakt samma situationer så kan man inte säga exakt vilka ord eleverna skall kunna.

Men ändå. Om jag vill ha svar på frågan om vilka ord som alla elever med säkerhet behöver, oavsett skillnader eleverna emellan, oavsett intressen eller utbildning - finns det någonstans jag kan få svar? Det lustiga är det gör det - och att svaren är förvånansvärt precisa.

Några allmänna nivåer för läsförståelse

Det är värt att observera att med begreppet "ord" som det används i vokabulärforskningen menas oftast "ordfamilj" eller "lemma", dvs ett huvudord och dess olika böjningar. Här blir exempelvis "be" samma ord som "are", "is", "been" etc.

Engelska är lite klurigt i vokabulärhänseende, eftersom det innehåller så ofantligt många ord (åtminstone en knapp miljon). För andraspråkselever innebär detta ofta ett nästan oöverkomligt hinder. Lyckligtvis behöver man inte lära sig alla dessa ord; eftersom språk fungerar så att man använder en mycket liten minoritet (några promille) av orden väldigt ofta (70-95% av all löpande text, oberoende av genre) (Lessard-Clouston 2012), och en betydande majoritet av orden nästan inte alls, så är det naturligtvis viktigare att man lär sig de ord som används ofta än de som används sällan. Exempelvis ger en vokabulär på de 1000 vanligaste orden ca 80% täckning av textmängden i de flesta lästa texter (Laufer 2010), och ytterligare tusen ord ger ca 8-9% till, osv. enligt tabellen nedan, i vilken jag sammanfattat forskning av Nation (2006).

Bearbetning av: Nation, I. (2006)

Detta faktum att ett litet antal ord täcker väldigt mycket av det faktiska språket som det används har inspirerat många forskare att sammanställa listor över vilka ord som är mest relevanta för de som skall lära sig språket. Michael West drömde på 50-talet om en lista på ca 2000 ord som skulle kunna anses vara en "basvokabulär" för engelska. Han sammanställde den så kallade General Service List (GSL) med tanken att man med dessa ord skulle kunna förstå tillräckligt med engelska för att kunna hanka sig fram. På 90-talet visade dock David Hirsh och Paul Nation att 2000 ord inte ens räcker för vanliga barn- och ungdomsböcker - 2000 täckte bara knappt 90% av texten i de böcker man undersökte, vilket kan låta mycket, men för att nå rudimentär läsförståelse krävs dock, menade Hirsh och Nation, ca 95% täckning (ca 2600-3000 ord), och först vid 97% (5000 ord) blir läsningen njutbar. Från 98% blir läsförståelsen optimal, men detta kräver en vokabulär på 8000-9000 ord. Eftersom ett mycket litet antal ord används oerhört ofta (the, is, are etc.) så betyder dock att även om man täcker 95% av textmängden, så är det fortfarande ca 40% av de unika orden som läsaren inte förstår.

Som man lätt ser så har olika forskare lite olika uppskattningar, förstås beroende på vilket korpus de använt för sin forskning, men uppskattningarna ligger åtminstone någorlunda inom samma härader.

Hur stor vokabulär behöver eleven för att hantera svårighetsgraden för engelska i grundskolan och gymnasiets steg 5, 6 och 7?

Vad betyder detta för engelskämnet som vi läser det i Sverige? Ordet vokabulär nämns som bekant inte i ämnesplanerna för engelska, men om man zoomar ut lite och istället går till GERS/CEFR-projektets (det europeiska språksamarbete som styr de svenska ämnesplanerna i engelska och moderna språk) publikationer går det via lite omvägar att få fram rätt konkreta siffror.

Vokabulär, skall sägas, är en enormt viktig del av GERS-stegen - ca 60-70% av skillanderna mellan två GERS-steg utgörs av skillnader i vokabulärets storlek. (Milton 2010)

Jag har utgått från Meara & Milton (2003) och Milton (2010) och knutit dessas arbete med GERS/CEFR till de svenska kurserna i engelska enligt bilden till höger. Det är viktigt att notera att Meara och Milton utgår ifrån en baslinje på de 5000 vanligaste orden ur frekvenshänseende, varför siffrorna inte helt sammanfaller med den forskning som presenterades i förra avsnittet. Ur denna sammanställning går att uttyda att grundskolans årskurs 6 börjar på ca 1500 ord, men spannet är relativt stort. Under högstadiet bör elevens vokabulär utvecklas med ca 300-400 ord per läsår. Gymnasiets kurser löper mellan som lägst ca 3000 ordfamiljer av de 5000 vanligaste (utgår från provet Xlex) upp till ca 4500 ordfamiljer av 5000 vilket relativt väl motsvarar de ca 8-9000 ord i totalt vokabulär som behövs för att rätt obehindrat kunna förstå skriven engelska. Det betyder att för varje läsår bör eleverna lära sig ca 500 nya ord.

Hur stor vokabulär behövs för några exempel på vanliga aktiviteter i undervisningen?

Det kan vara intressant att översätta alla dessa siffror till några konkreta moment som man kan tänka sig att lärare använder i sin undervisning.

  • För att reception skall bli njutningsfull måste 97% av orden vara kända (antalet ord beror förstås på genre)
    • För att förstå filmen Shrek behövs minst ca 4000 ordfamiljer/lemma (totalt vokabulär) för 97% täckning (Nation 2006)
    • För allmän läsförståelse av enklare (men ej anpassad) skönlitteratur behövs totalt ca 5000 ordfamiljer/lemma (totalt vokabulär)
    • För svårare litteratur/klassiker (föra att nå njutbar läsning på, dvs. ca 97-98%) (Nation 2006)
      • D.H Lawrence Lady Chatterley’s Lover (1928): 8000 ordfamiljer
      • Henry James, Turn of the Screw (1898): 7000 ordfamiljer
      • F Scott Fitzgerald, The Great Gatsby (1925): 8000 ordfamiljer

Hur stort vokabulär behövs för att kunna förstå instruktioner i undervisningen (fokus på gymnasiet)?

Eftersom forskning kring lärstrategier visar att elever drar mycket nytta av förmågan att tänka på och prata om det de gör när de studerar engelska, kan man göra en snabb undersökning av vilken vokabulär som krävs för att kunna prata om några olika förmågor som eleven skall utveckla inom ramen för kurserna. För autenticitetens skull har jag undersökt vilket ”meta-vokabulär” som krävs genom att studera en populär handbok i engelska för gymnasiet, Mats Fredrikssons utmärkta The English Handbook. För varje ord har jag angett frekvensplats i språket inom spannet 1-60000 lemmas.

En snabb undersökning visar alltså att elever som skall skriva argumenterande uppsatser (en genre som i stort sett alltid förekommer på de nationella proven i kursen Engelska 6) måste ha kunskap om ord och begrepp som är ganska ovanliga för att kunna instrueras i och tala om sitt skrivande. Många elever i en någorlunda genomsnittlig grupp om trettiotvå har därför säkert svårt att förklara och använda begrepp som ”persuasion”, ”thesis statement” osv. Det går också att anta att de elever som lyckas väl med sitt skrivande gör det bland annat för att de har begrepp med vilka de kan tänka kring sitt skrivande. En utjämnande, tillika mycket enkel åtgärd, kan ju då vara att inför arbetet med argumenterande texter arbeta explicit med den vokabulär som kommer att krävas för att kunna resonera kring skrivandet när det väl är dags. Detta gäller för alla olika färdigheter och genrer som läraren går igenom, och innebär efter hand en relativt stor mängd ord för eleven att lära in - kursens "tekniska vokabulär" så att säga.

Specifik vokabulär per program på gymnasiet

Något man får komma ihåg när man söker till gymnasiet är att de olika programmen kräver lite olika typer av engelska. Exempelvis skall naturelever kunna prata om grundläggande naturvetenskap på engelska, något som dock kräver direkt specialistkunskap ur vokabulärhänseende. För engelsklärare på gymnasiet kan det därför finnas anledning att tillsammans med karaktärsämneslärarna i respektive program sammanställa listor på begrepp som det är bra att känna till.

Hur vet jag hur stor elevens vokabulär är?

Sammanfattningsvis kan man säga att lärarens fokus bör ligga på att ge eleven möjlighet att öva upp en tillräckligt stor vokabulär för att kunna förstå så mycket som möjligt - vilket inom våra ramar betyder att målet bör vara att de skall kunna hantera de 3000 vanligaste ordfamiljerna när de går ut grundskolan, och ca 4500 av de 5000 vanligaste ordfamiljerna när de går ut gymnasiet (men att deras totala vokabulär när de går ut gymnasiet bör ligga på ca 8000-9000 ord).

Om det nu verkar vara så att det går att specificera på ett ungefär hur många ord eleverna bör kunna på olika nivåer, hur tar man då reda på hur stor deras vokabulär är? Det är naturligtvis inte helt lätt, men det finns ett antal bra test som lärare kan använda sig av. Dessa presenteras i nästa inlägg.

Var tog gloslistan vägen ? Del I

Var tog gloslistan vägen ? Del II

Var tog gloslistan vägen ? Del III

 

Referenser

Fredriksson, Mats (2013) The English Handbook

Laufer, B., & Ravenhorst-Kalovski, G. C. (2010). Lexical Threshold Revisited: Lexical Text Coverage, Learners' Vocabulary Size and Reading Comprehension. Reading in a foreign language, 22(1), 15-30.

Lessard-Clouston, M. (2012). Word lists for vocabulary learning and teaching. The CATESOL Journal, 24(1), 287-304.

Milton, J. (2010). The development of vocabulary breadth across the CEFR levels. Communicative proficiency and linguistic development: Intersections between SLA and language testing research, 211-232.

Nation, I. (2006). How large a vocabulary is needed for reading and listening?.Canadian Modern Language Review, 63(1), 59-82.