Vad är högskoleförberedelse - egentligen?

Alla som pluggat på universitet vet hur allmänt förekommande engelskan är - oavsett ämne och inriktning. Att studera på högskolenivå förutsätter med andra ord att man har bra koll på sin engelska. Hur bra är då svenska elever på engelska? Svaret är till synes enkelt: jo, de är fantastiskt bra, i alla fall på kommunikativ förmåga, dvs kärnan av ämnet enligt de gemensamma språksteg europeiska skolor använder sig av (de så kallade GERS-stegen). Dock är det så att den studieförberedande skolan också måste förbereda för vad som kommer sedan. Här är Högskoleverket mer kritiska ang. elevernas förkunskaper. Även om ordförrådet och den muntliga förmågan anses vara god, så brister det i läsning och att skriva. En rimlig tolkning av detta är att det saknas grammatisk kompetens, men också att det ordförråd eleverna har inte sammanfaller med det som behövs för att kunna läsa och skriva akademisk text. Detta går att förklara utifrån GERS-stegen. De steg som gymnasiekurserna sammanfaller med riktar inte fokus mot akademisk engelska – inte heller finns detta som ett tydligt inslag i kurserna Engelska 5 och Engelska 6, utan återfinns egentligen bara i Engelska 7, en kurs som inte krävs för behörighet till högskolan, och inte heller läses av alla elever. De studieförberedande utbildningarna innehåller därför inte nödvändigtvis studieförberedande inslag när det gäller engelskämnet.

Engelskan är naturligtvis inget misslyckade för Sverige, inte givet uppdraget i kursplanerna, och inte i relation till andra länder. Däremot kan man säga att ett alltför stort fokus på kommunikativ förmåga (vilket är det europeiska språksamarbetets kärna) har gjort det svårt att uppfylla det mer övergripande målet med de studieförberedande utbildningarna.

I gymnasieförordningens inledning hittar man en intressant reflektion över vad de högskoleförberedande programmen faktiskt skall förbereda eleverna för. Här har Skolverket i samarbete med Högskoleverket försökt sammanfatta vilka kunskaper som krävs. I detta samarbete kommer man exempelvis till slutsatsen att eleverna ofta har ”alltför ytliga kunskaper i engelska”, och att klyftorna mellan de som kan och de som inte kan ökat. För att belysa vad högskolorna förväntar sig av de som slutfört sina gymnasiestudier, sammanställdes de kommentarer som Skolverket fått från universiteten och högskolorna man varit i kontakt med.

Värt att notera är här att eleverna skall kunna läsa "längre texter" på engelska, vilket är ganska konkret, men också att de skall ha en ”förförståelse av den akademiska miljön”, ett ”vetenskapligt förhållningssätt” (inkl. källkritik och kritiskt tänkande) och kunna skriva korrekt relativt till olika genrer. Dessa aspekter är kanske inte explicit kopplade till engelskämnet, men bör likafullt influera den undervisning i engelska som bedrivs på gymnasiet, inte minst eftersom dessa också påverkar valet av de ”längre texter på engelska” som skall läsas. Ett vetenskapligt och källkritiskt förhållningssätt förutsätter (någorlunda) vetenskapliga texter, vilka i ”den akademiska miljön” inte sällan är skrivna på engelska. Faktum är att engelskans lingua franca-ställning i den vetenskapliga världen inte bara är ohotad, utan också ständigt förstärks. År 2000 var ca 96% av alla publicerade vetenskapliga texter i världen (totalt ca en miljon) skrivna på engelska, oavsett var i världen forskningen bedrevs eller publicerades. Att arbeta med vetenskapliga texter är alltså, i väldigt stor utsträckning, att arbeta på engelska.

Vi kan hoppas och tro att de elever som tar studenten från svenska skolors studieförberedande program i och med detta har allt de behöver för klara just högre studier, och för många stämmer detta säkert. Men det finns mycket som pekar på att sättet på vilket eleverna idag lär sig engelska, hur bra genomsnittseleven än är, skapar eller upprätthåller klyftor mellan de som kan och de som inte kan, medan skolans uppgift är att verka utjämnande och att kompensera för sådana klyftor. Medan det inte alltid är möjligt eller ens önskvärt att minska klyftans relativa storlek (man kan uppfinna sätt för lågpresterande elever att prestera bättre, men man vill ju inte på samma sätt hindra de högpresterande eleverna från att utvecklas) så är det i fallet med högskoleförberedelsen annorlunda. Det viktiga är inte att kunna placera eleverna på en skala sinsemellan, utan att göra dem behöriga, i ordets alla bemärkelser, för högskolestudier. I Högskoleverkets rapport Om undervisning på engelska från 2010 står att läsa att det finns en utbredd tendens för svenskar att överskatta de egna engelskkunskaperna, att detta ingår i någon sorts ”nationell självbild”. Att tro att några extra års engelskstudier skulle göra oss närmast tvåspråkiga avfärdas – kanske har det gjort oss för stolta för att ge eller ta hjälp när det gäller den akademiska engelskan. Men hjälp, tycks det, behövs:

Att våra studenter som kommer till universiteten med mer eller mindre god gymnasieengelska i bagaget kan ha svårt att hantera avancerade studier på det språket är […] knappast att undra över.
Förutom att detta naturligtvis är en kvalitetsfråga kan man också lägga till att det är angeläget med engelskt språkstöd om vi inte ska riskera att motverka de ansträngningar som under lång tid gjorts för att komma tillrätta med den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Det vore ju ganska paradoxalt om internationaliseringsambitionerna skulle lägga hinder i vägen för strävan att inom landet bredda rekryteringen till och öka mångfalden inom svensk högre utbildning. 

Sammantaget kan man säga att den akademiska engelskans register behövs undervisas explicit, på alla studieförberedande program, helt enkelt eftersom man inte är förberedd för de utmaningar högre studier innebär om man inte kan hantera den kurslitteratur via vilken dessa utmaningar förmedlas. Akademisk engelska är sitt eget språk och inte bara en högre nivå av den vardagsengelska eleverna lär sig utanför skolan.

REFERENSER

 "Om undervisning på engelska— några bidrag från en ..." 2011.<http://www.hsv.se/publikationer/varasenasterapporter/2010/%20omundervisningp%C3%A5engelskanagrabidragfranenkonferens.5.37953c3d12c3c38cb6c80009042.html>