Använd studentuppsatser i gymnasieundervisningen!

När man skrev sina uppsatser på universitetet hade man alltid den gnagande känslan att det man gjorde på ett sätt var meningslöst. Visst fanns det en sorts omedelbar effekt i det att man plockade sina högskolepoäng och att man därmed kunde gå vidare i sina studier, men det man skrev - vad hade det för bäring på världen i stort? I bästa fall - och de flesta uppsatser man skrev var ju långt ifrån bäst - så kunde man ju imponera på de stackare som var satt att läsa den; de långmodiga familjemedlemmar som eventuellt kunde förmås; den som med tvång satts att opponera; den lärare som skulle bedöma den. I alla händelser framgick av all önskvärd tydlighet att detta endast var en övning inför att någon gång, kanske möjligtvis, få göra det hela igen, fast "på riktigt".

För vem tar en C-uppsats på allvar? Hur intressanta slutsater författaren än kommer med så är det ju helt enkelt så att man inte gärna citerar studentarbeten när man själv skriver, och ofta är ju dessa arbeten så nischade att de är relativt oläsliga som förströelselitteratur. Nej, nu när det inte längre finns någon som kan tvinga en att läsa kandidatuppsatser och dylikt så håller man ju sig ungefär så långt bort från dem som det bara går. Tänkte jag tills jag insåg vilken fantastisk källa de är till korrekt, kvalitetsgranskad och komprimerad kunskap.

Mina elever i kursen Historia 2a håller exempelvis just nu på med temat ”den andre i historien”. När vi pratar om Västerlandets syn på Asien under 1700-och 1800-talen inser jag att vi behöver en teoretisk ram, och tankarna förs direkt till Edward Saids orientalism-begrepp. Problemet är bara att det är en lite för stor utmaning att läsa Said i original - framför allt behöver vi en väldigt komprimerad version av hans idéer - gärna med en sammanfattning av den kritik som finns mot dessa tankar, eftersom det inte finns någon vidare poäng med att lyfta in ett teoretiskt resonemang utan att också belysa dess brister. Man kan ju använda Wikipedia - men finns det något annat, lite mer pedagogiskt angreppsätt?

Lyckligtvis tillhör ju Said en skara av sociologer som citeras gång på gång i andra forskares arbeten - och detta slår ju igenom också i studentuppsatser. En snabbsökning på Google Scholar ger tillgång till en mängd svenska uppsatser från divas databaser.

Förslag på upplägg

Förberedelse

  • Leta reda på en bra (men inte perfekt) studentuppsats som använder den aktuella teorin/forskningen som tolkningsram.
  • Hitta ett bra avsnitt - förmodligen sammanfattas teorin i metod- och teoriavsnittet i uppsatsens första del. Försök att hitta en uppsats som gör en ganska koncis tolkning av teorin/forskningsfältet.
  • Gör en ordlista på de ord och begrepp som
    • utgör teorin (ex. begreppet ”orientalism”)
    • används för att kommunicera teorin (andra svåra, akademiska begrepp)

Lektionen

  • Titta först på något kortare klipp om ämnet, så att det finns en viss förförståelse innan du går in på ämnet (exempel). Man kan också ta upp något talande exempel i stil med ”har ni tänkt på att...”.
  • Gå först igenom hela uppsatsens struktur (innehållsförteckningen räcker) med eleverna (och visa dem var man kan hitta sådana här texter).
    • Visa specifikt vilken roll metod- och teoridelen spelar
  • Gå igenom textens ton och stilistiska nivå (vilket gissningsvis är det som känns ovant för eleverna)
  • Be eleverna att markera alla de ord och uttryck som de upplever som problematiska
    • Eftersom läsförståelse kräver att man förstår ca 95-98% av orden innan man kan gissa sig till betydelsen av de sista procenten, se till att alla får chansen att lära sig orden/begreppen.
    • Gör gärna en gloslista där du sammanställer dina på förhand utvalda ord med de som eleverna valt
    • Ha gärna ordlistan i läxa och håll ”glosförhör”, och/eller påminn eleverna om att själva försöka använda uttrycken när de skriver
  • När eleverna fått chansen att förstå språket, låt dem sammanfatta texten i en eller några meningar. Låt dem gärna göra det på ett sätt som gör att alla kan se allas sammanfattningar (använd Socrative, mentimeter, Google Docs etc.)
  • Låt alla läsa varandras sammanfattningar och försök sedan tillsammans skapa en sammanfattning av teorin som innehåller alla viktiga delar ur originaltexten (alla tar ju upp lite olika saker) på tavlan/projektorn.
  • Titta nu på kritikdelen - går den att förstå? Här kan läraren behöva vara mer styrande, eftersom kritikdelen kan förutsätta kunskap om konkurrerande teorier. Sammanfatta kritiken i en eller några få meningar.


Hur går man vidare?

  • Blooms tredje nivå (applicera) passar förstås utmärkt att jobba med
  • Ta upp nyhetsrapportering kring ”lustiga” nyheter från exempelvis Kina - hur kan Saids tankar användas för att förstå detta fenomen?
  • Ta upp Västvärldens möte med andra kulturer (alltså inte specifikt Asiatiska) - går samma mönster igen här? Man kan exempelvis läsa utdrag ur  Sven Lindqvists Terra Nullius där man beskriver hur ursprungsbefolkningen slaktas för att västerlänningarna tror att de är kannibaler (eftersom man inte kunde förstå hur de annars kunde överleva i bushen).


Fördelarna med denna typ av arbete upplever jag som många

 

  1. Autenticitet - det här är texter skrivna av studenter som bara är några år äldre än eleverna själva. Det ger möjlighet att ta ut en riktning och se var man själv skulle kunna vara om några års tid.
  2. Kvalitetsgranskat - innehållet i publicerade uppsatser är granskat och bedömt av några av landets mest skickliga lärare och forskare inom sina områden.
  3. Genrestudie - det ger tillfälle för eleven att få se hur man skriver om det aktuella ämnet (exempelvis historia) - vilka ord och uttryck man förväntas kunna hantera, och vilken typ av struktur texten skall ha - allt ger en bra förberedelse för gymnasiearbetet.
  4. Koncist - oftast utgör genomgången av den teori uppsatsen använder eller det perspektiv ur vilket texten behandlar ämnet bara någon eller några sidor - en koncis nedkokning av en mängd namnkunniga forskares arbete, och inte sällan ett helt forskningsfält.