Förstelärarens roll i spridningen av pedagogisk kunskap

”Unless a community recognizes or accepts the premise that a change [...] is needed, is affordable, and does not conflict with its sentiments [...] an innovative project has little hope of surviving, much less succeeding” Fixsen et al. (2005)

Många förstalärare har säkert märkt att det är svårare än man tror att göra det som förmodligen är de flesta förstelärares första prioritet, nämligen att sprida forskningsresultat och andra goda pedagogiska tankar i personalgruppen. Skolvärlden innebär en del för oss unika förutsättningar, men jag tror ändå att det finns en stor poäng med att titta på kunskapsspridning bland just lärare på samma sätt som man ser på frågan i andra branscher. 

Inom litteraturen kring organisationsförändring och -utveckling brukar man prata om ”stakeholders”, det vill säga alla de olika aktörer som påverkas av en förändring. Även om det finns många olika modeller och teorier om organisatorisk förändring så är de flesta överens om vikten av ”stakeholder buy-in”, det vill säga att idéerna förankras hos dem som de kommer påverka mest - de som genom att förändra sitt arbete skall implementera de nya idéerna.

All implementering sker i en kontext, och det är i mångt och mycket kontexten som påverkar de strategier man använder sig av, men också i bästa fall vilka idéer man överhuvudtaget väljer att implementera. Oavsett detta är dock rak och tydlig kommunikation en avgörande faktor.

Korunka, Weiss, & Karetta (1993) found subjectively-experienced stress decreases significantly following implementation in companies in which there was greater inclusion of employees in the planning process. Stress levels were unchanged in companies with lower levels of employee participation. For changes in businesses that rely heavily on human interaction, Rogers (2002) emphasized the need for communication, a clear theory of change that makes the case for the intended changes in the organization; and the development of champions who can consistently advocate, cajole, recognize, reward, and encourage. Thus, buy-in supported by communication and internal champions was thought to be important by those involved in many implementation processes and some evidence points to benefits to those whose jobs were changed in the process. (mina fetmarkeringar) Fixsen et al (2005)

För att uppnå samling kring en innovation eller idé är det alltså viktigt att de som skall omsätta idén i handling är inbjudna i processen. Denton, Vaughn och Fletcher (2003) sammanfattade exempelvis vad som karaktäriserade lyckade läsprojekt vid skolor i några övergripande punkter. 

  1. För det första, menade de, måste lärarna vara överrens om vilket problemet är, och att de sedan accepterade projektet som en lösning på problemet och var hängivna i sitt genomförande av det, med stöd av personer på skolan med inflytande och mandat (jämför med ”förstelärare” i Sverige). 
  2. För det andra krävdes att samtlig personal på skolan otvetydigt ”köpte” idén, och att lärarna ”ägde” frågan, samt att alla var överens om att man skulle samla in data om hur projektet fortlöpte. Skolans administration måste, med logistik, salar, material och datahantering under hela processen ge stöd till lärarna, samt mäta hur väl implementeringen fungerar. 
  3. Slutligen krävdes fortbildning av lärarna enligt modellen kunskap-träning- coachning, med snabb återkoppling på samtliga steg. 

Den uppmärksamme ser säkert två moderna pedagogiska käpphästar skymta mellan raderna. Dels skall man arbeta inkluderande istället för att peka ut en viss grupp som skall "utveckla" skolan - all organisatorisk förändring blir bäst om den inbegriper så stor del av personalen som möjligt, trots att vi alla är olika och har olika förutsättningar. Dessutom måste processen i vilken lärare förändrar sitt klassrumsbeteende vara av formativ natur - med ständig och vältajmad återkoppling. Trots detta är det såklart vanligt att man inom skolan förväntar sig att lärare skall lära sig på ett helt annat sätt än eleverna, och att de pedagogiska tankar som appliceras så väl på arbetet med eleverna lyser med sin frånvaro i arbetet lärare emellan.

De flesta lärare förstår att använda sig av den pedagogiska urkraft som är elevernas egen inneboende motivation. På samma sätt tenderar lärare att uppleva utveckling som stammar från egna behov och intressen som positiv, och utveckling som åläggs ovanifrån som negativ, men när de beskriver vilka de ”egenpåhittade” utvecklingsprojekten är, visar det sig att många (enligt Hargreaves (2004) ca 50%) egentligen är just ovanifrån initierade. Alltså finns det en stor poäng med att låta även de förändringsprocesser som initieras ovanifrån appliceras nedifrån och upp, eftersom detta skänker ett ägandeskap till den som skall implementera dem; att känna att man ”äger” frågan gör det lättare att känna positiva känslor inför implementeringsarbetet. 

Här blir förstelärarens roll som "champion" tydlig. Att med hjälp av entusiasmkunskapigenkännande och uppskattning underlätta för kollegorna i deras utvecklingsarbete är en självklar del av uppdraget. Samtidigt är det inte självklart att det är försteläraren som skall lyfta och definiera problemet - utan det måste få vara till största delen kollegiets uppgift (och i vissa övergripande frågor naturligtvis skolledningen). Man behöver nog inte vara orolig för att kollegorna vill lyfta "fel problem" - många av de konflikter som uppstår mellan ledning och personal handlar snarare om emotionella reaktioner på hur förändringar kommuniceras än vilka förändringarna i sig bör vara. Förmodligen kommer det visa sig att de pedagogiska problem som personalen upplever ligger i linje med det som skolledningen vill genomföra - eftersom alla som arbetar i skolan säkerligen har ungefär samma mål med sitt arbete. Har man inte det är det kanske inte så lämpligt att försöka införa stora förändringar, för då har man ett långt mycket större problem på halsen.

REFERENSER

Denton, C. A., Vaughn, S., & Fletcher, J. M. (2003). Bringing research‐based practice in reading intervention to scale. Learning Disabilities Research & Practice, 18(3), 201-211.

Fixsen, D. L., Naoom, S. F., Blase, K. A., & Friedman, R. M. (2005). Implementation research: A syn- thesis of the literature