Involvera eleverna i lärarens lärande! Ett lektionsupplägg

Ett av de största problemet med glappet mellan forskning och praktik inom skolan är såklart att eleverna hela tiden befinner sig "längst bort" ifrån denna typ av kunskap. Först ska ju den nya kunskapen (1) ”upptäckas” av forskare (2) som sedan skall lyckas förmedla (3) den till lärare (4) på ett sätt så att så lite kunskap som möjligt går förlorad. Därefter skall ju lärarens kunskap (5) öka, så att lärarens förmåga (6) att arbeta exempelvis formativt ökar. Sedan, och detta är såklart det kritiska steget, så skall ju lärarens beteende (7) i klassrummet ändras på ett sätt som på ett tydligt sätt kommer eleverna (8) till del. Forskarna kan såklart vara dåliga på att kommunicera sina upptäckter, lärarna kan ju lära sig vad exempelvis formativ bedömning är, men inte hur man gör, och det är ju också ofta så att man vet hur man gör, men att man av olika skäl ändå inte gör det i klassrummet. Det är ju med andra ord lätt att inse att en väldigt stor del av kunskapen som forskaren en gång ”upptäckte” har gått förlorad på vägen när den väl når eleven - eleven är alltid sista ledet.

Ett sätt att försöka undvika det här är att ta in eleven i ett tidigare skede i processen. Läraren behöver exempelvis inte veta hur man ”gör” för att man skall kunna introducera en ny pedagogisk tanke i klassrummet - ofta är det ju så att det är först när man faktiskt praktiserar något som man inser hur det bör praktiseras. Jag har upplevt att elever är hyfsat mottagliga för diskussioner kring ny pedagogisk forskning, och dessutom ger det inte sällan läraren tillfälle att undersöka hos eleverna huruvida forskningsresultaten i fråga tycks ha någon bäring på deras upplevelse av vad det innebär att gå i skolan. Om eleverna inte känner igen sig i problemet eller accepterar den lösning man kommer med (brukar inom informationsspridningsforskningen kallas stakeholder support) så är det ganska svårt att få med dem på tåget.

Därför brukar jag försöka introducera nya tankar på ett så öppet sätt som möjligt med eleverna, exempelvis genom att vi tillsammans tittar på en forskningsrapport eller -översikt om en pedagogisk idé och försöker förstå oss på - tillsammans -  vad den vill säga. Såklart är språket i själva brödtexten ofta för svår för den oinsatte, men abstract, inledning och sammanfattning brukar vi kunna ta oss igenom (engelsklektionerna lämpar sig ju särskilt väl här, eftersom mycket forskning publiceras på just engelska). Eftersom enstaka forskningsresultat sällan säger särskilt mycket brukar det vara enklast att ta någon form av meta-analys eller forskningsöversikt, snarare än en forskares åsikt (ett bra tillfälle att lära eleverna lite om kritiskt tänkande). Dessa innehåller ofta tydliga grafiska uppställningar, eller punktlistor som sammanfattar relevant forskning på ett föredömligt sätt.

Såhär i början av kurserna så har jag tagit in utdrag av texter/grafik från Forehand (Blooms reviderade taxonomi) och Cizek (formativ bedömning) som vi tittar på tillsammans och försöker konkretisera. Just dessa texter utgör för tydlighetens skull inte särskilt ny kunskap för många lärare, men konceptet är detsamma. Här följer ett förslag på upplägg. Tanken är att detta upplägg är utformat för gymnasiet, tar ca 2-3 klocktimmar om man utgår ifrån en längre text, och ca 1,5 klocktimme om texten bara utgörs av exempelvis en lista. Har man elever i årskurs ett så kan det ta längre tid.

Generellt Lektionsupplägg

  1. Hitta ett bra utdrag som ni läser med eleverna. Utdraget kan vara exempelvis abstract + bakgrund + slutsats, eller bara en sammanfattande grafik eller lista (se exempel ovan)
  2. Arbeta först med ord- och uttrycksförståelse, gärna tillsammans med engelskläraren om det är en text på engelska
  3. Låt eleverna skriva sammanfattningar enskilt eller i grupp. Om man gör detta via exempelvis Socrative kan man lätt få upp deras olika förslag på projektorn.
  4. Ta det bästa ur elevernas förslag och skapa tillsammans med dem en mycket kort sammanfattning av resonemanget i texten. Är texten en punktlista är det naturligtvis svårt att reducera ytterligare, och då kanske det är enklare att enbart jobba med ”översättning”, antingen från engelska till svenska, eller från akademisk svenska till vardagsspråk.
  5. När ni kommit överens om en bra sammanfattning är det dags att applicera detta på ämnet för handen. I exemplet nedan har vi den här diskussionen i kursen Historia 1b, när vi pratar om ekonomisk historia. I exemplet tar jag upp kognition (Forehand) och metakognition/formativ bedömning (Cizek). Exakt hur man väljer att gå tillväga beror förstås på den idé man vill testa, och de ämne i vilket man undervisar. Generellt sett är det dock bra om det utmynnar i någon konkret "lista" eller "regel" för undervisningen.

Specifikt exempel, Avsnitt 1: Kognitionstaxonomin

  1. Tillsammans med eleverna studerar vi denna sida ur Cizek, och arbetar med sammanfattningar. (bilden till vänster ovan)
  2. Sedan tittar vi på kunskapskravet för historia 1b, och försöker hitta kopplingar mellan detta och de olika nivåerna.
  3. Därefter tar vi ämnesområdet (industriella revolutionen) och försöker tillsammans hitta på frågor på varje nivå.
    1. Minnas: Vad var den industriella revolutionen?
    2. Förstå: Varför inleds den industriella revolutionen i just Storbritannien?
    3. Applicera: På vilket sätt kan begreppet ”revolution” vara problematiskt att applicera på just den industriella revolutionen?
    4. Analysera: Vilka var de viktiga beståndsdelarna i den industriella revolutionen och hur samverkade de med varandra?
    5. Utvärdera: På vilket sätt (positivt/negativt) inverkade den industriella revolutionen på människors liv och livsförutsättningar?
    6. Skapa: Hur kan dagens IT-revolution påverka framtidens människors livsförutsättningar?
  4. När jag sedan, under resten av läsåret, arbetar med frågor i klassrummet, försöker jag återknyta till listan, och med hjälp av eleverna definiera vilken typ av tänkande frågan motsvarar.

Specifikt exempel, Avsnitt 2: Metakognition och formativ bedömning

  1. Vi studerar denna sammanfattande lista ur Cizeks artikel (bildren ovan till höger)
  2. Vi arbetar med översättning från engelska till svenska, så att vi får tio meningar på lättfattlig svenska
  3. För att ha något att utgå ifrån får eleverna sedan kortfattat skriva ett svar på frågan 4 i listan från förra avsnittet ("analysera")
  4. Därefter har jag skrivit sju olika frågor som utgår ifrån ämnesplanen för historia och dess kunskapskrav. Varje fråga skall eleverna försöka koppla ihop med någon eller några av punkterna i listan vi sammanställt. Tanken är att samtliga 10 punkter skall vara representerade.
  5. Exempel på frågor (hur man kan koppla ihop frågan med de tio punkterna)
    1. Hur kan frågan du svarade på kopplas till ämnets syfte? (2)
    2. Hur kan ditt svar kopplas till kunskapskravet? Vilken kravnivå tycker du att svaret når - och varför? (2, 7)
    3. Byt svar med bänkgrannen. Vilken kravnivå motsvarar den andres svar? Varför? (2,8,9)
    4. Hur vet man att ett svar är analyserande? Vad är utmärkande för ett sådant svar? (3)
    5. Hur använder man historiska begrepp för att stärka sin argumentation? (3)
    6. Hur vet du att du har förstått exempelvis industriella revolutionen ? (6, 10)
    7. Vad är nästa steg för dig enligt den feedback du fått från din kamrat, din lärare, och din egen känsla? Stämmer dessa tre överens? Vilken bör du lita mest på? (1, 4, 5, 6)
  6. Som avslutning har jag skapat ett quiz på socrative där eleverna får skriva, alternativt lämna blankt på de frågor där de inte har någon åsikt (eftersom vi människor tenderar att hitta på en åsikt om vi förväntas ha en men inte har det, så kan det vara bra att påpeka att man får lämna blankt om man vill)
    1. Exempel på quiz. Återkoppling till läraren (om du inte har en åsikt så lämnar du blankt)
      1. Hur kan jag som lärare hjälpa er att ta mer ansvar för ert eget lärande? 
      2. Hur kan jag som lärare göra undervisningens mål tydligare?
      3. Kan ni använda kunskaperna från mitt ämne i andra ämnen?
      4. Tycker ni att ni vet vad ni kan och inte kan? (observera att självskattning av det här slaget är väldigt svårt innan man har gjort övningen ovan, men kanske lättare efteråt)
      5. Tycker ni att ni har en tydlig, personlig plan för lärandet?
      6. Tycker du att du vet hur du skall ”övervaka” ditt eget lärande? Hur gör du detta?
      7. Tycker du att undervisningen kopplar till kunskapskraven på ett tydligt sätt?
      8. Tycker du att du får återkoppling (dig själv, kamraterna eller läraren) tillräckligt ofta, eller vill du ha mer (eller mindre) av den varan
      9. Tycker du att det går att använda den feedback du får?
      10. Tycker du att vi pratar tillräckligt om hur man studerar historia, och inte bara historia i sig?
  7. De här tio frågorna kan man sedan återkomma till under kursens gång, och gissningsvis kommer man få olika svar under olika delar av kursen - men det viktiga är att det görs öppet och att elevernas svar påverkar hur man går vidare. Man kan ju fokusera på någon i taget, så blir det tydligare.

Sammantaget kan jag säga att eleverna brukar uppskatta den här typen av arbete, men att det också kan vara väldigt utmanande för vissa - det gäller att hitta en bra nivå. Slutmålet med arbetet måste alltid vara någon sorts lista eller batteri av ”regler” för undervisningen som eleverna känner att de fått vara med att formulera, men som de också ser stammar ur faktisk forskning/teori. Min uppfattning är att de känner sig bättre insatta, att de ser att jag som lärare också försöker utvecklas och lära mig trots att jag inte får betyg på det, samt att de upplever att jag respekterar och känner igen mig i deras roll som elever. 

REFERENSER

Andrade, H., & Cizek, G. J. (Eds.). (2010). Handbook of formative assessment. 👥= Bok 🎓=78 🔬 = forskningsöversik
Forehand, M. (2010). Bloom’s taxonomy. Emerging perspectives on learning, teaching, and technology, 41-47.
Joyce, B. R., & Showers, B. (2002). Student achievement through staff development. Ascd.