Forskning i korthet: Är du en prototypisk lärare? Tänkte väl det.

Läste Edward Jensingers tänkvärda blogg där han bland annat talar om lärare som klagar på att de tidigare stadiernas lärare inte gör sitt jobb, och kom att tänka på en studie jag snubblade över för några år sedan.

De senaste inläggen har handlat om hur vi människor är beroende av att skapa och upprätthålla relationer - och en särskilt aspekt av dessa relationer är de grupper vi upplever oss tillhöra. Vår förmåga att i gruppen hitta andra grupper att föra krig mot verkar obegränsad, och ofta otyglad, oavsett om det handlar om nationers krig mot varandra, etniska gruppers strävan efter självständighet, Ps4-spelares näthat mot XboxOne-dito eller kompetenta lärare som inte gillar mobiler och kepsar mot lika kompetenta lärare som gör det. En intressant studie utförd av de tyska kognitionsforskarna Sven Waldzus, Amélie MummendeyMichael Wenzel och
Franska Boettcher fokuserade just på hur vi relaterar vår egen grupp till andra - även när båda grupperna är subgrupper till samma supergrupp (taxonomisk relation). Dessa fyra forskare tittade på hur Västtyskar relaterade sig själva till Östtyskar och hur sportmotorcykelförare relaterade sig till Easy-rider-bikers - och fann att även om alla tyskar identifierade sig som tyskar, så tyckte västtyskarna att de var ”lite mer” tyska än östtyskarna, vilket inte östtyskarna inte riktigt höll med om; på samma sätt tyckte de båda motorcykelförartyperna att just deras variant var den mer prototypiska motorcykelföraren. Gott nog så - men i en tredje studie tittade man på just lärare - vad tycker egentligen grundskollärare och gymnasielärare om sin egen prototypikalitet? Inte oväntat så tycker båda lägren visserligen att båda är lärare (annat vore väl konstigt), men gymnasielärare tyckte att de var lite mer ”typiska”, och därmed bättre, lärare än grundskollärare och tvärtom.

Kanske kan man fundera lite på detta när man tänker på alla andra grupperingar vi lärare tycker att vi tillhör - för visst behövs det en förklaring till varför till synes marginella detaljer som ”kepsar i klassrummet", "sätta D och B på enskild uppgift" etc. och dylikt rör upp sådana orimligt starka känslor så fort frågorna lyfts. Nog måste det väl vara så att lägret som accepterar mobiler tycker att de gör sitt jobb lite bättre än mobilinsamlarna? Och nog tycker väl mobilinsamlarna likadant? Och visst måste det väl vara så att ingen av dem har rätt? För även om vi alla behöver få höra till något, så finns det få saker som är så förlamande för objektivitet, vetenskaplighet och sunt förnuft som att tillhöra en grupp, hur lite som än skiljer in-gruppen från ut-gruppen. Man får ju komma ihåg att ju mindre och mer detaljerad skillnaden mellan oss är, desto mer har vi faktiskt gemensamt.

Referenser

Edward Jensinger (2015) Baksäteschaufförer! http://edwardochskolutvecklingen.blogspot.com/2015/10/baksateschaufforer.html

Waldzus, S., Mummendey, A., Wenzel, M., & Boettcher, F. (2004). Of bikers, teachers and Germans: Groups' diverging views about their prototypicality. British Journal of Social Psychology, 43(3), 385-400. 👥= ✅ 🎓= 89 🔬 = kvantitativ metod