1500-1700

Handeln blir global

Kryddor som handelsvara

I boken Wonderland skriver historikern Steven Johnson om varför kryddorna fick så stor plats i människors medvetande. Med tanke på hur kryddhandeln förändrade världen - för det gjorde den verkligen, på många olika sätt - så kan man ju fråga sig varför människor var så benägna att inte bara få tag på, utan också konsumera kryddor. Till skillnad från vissa andra varor (tulpaner exempelvis - som vi snart skall se) så var inte kryddorna värdefulla bara för att de var svåra att få tag på eller för att priset trissades upp - de var värdefulla för att det fanns rika personer som var beredda att betala mycket för att få tag på dem.

Ibland hör man sägas att kryddorna användes som ett sätt att dölja dålig smak eller skämt kött, men det låter lite osannolikt med tanke på hur dyra kryddorna var. Om man hade råd med kryddor hade man säkerligen även råd med bra mat. Istället får man fundera lite på vad som kunde övertyga människor att lägga fantasisummor på något som egentligen är meningslöst. Men snart märker man då att frågan är fel ställd - i själva verket var kryddorna inte meningslösa, det var bara det att den funktion de spelade då har tagits över av andra saker idag.

Sjukvården var på den här tiden (vi pratar alltså om medeltidens slut och den tidigmoderna periodens början, kring 1400-1500-tal) inte alltid så lätt att skilja från andra, närbesläktade funktioner. Exempelvis hade de större hushållen något som kallades "spicer", alltså en "kryddansvarig". Här används kryddorna för att påverka den viktiga kroppsliga balansen - lite som en "hälsocoach" eller liknande skulle kunna säga idag. Eftersom man inte hade några egentliga mediciner på den här tiden, fick kryddorna istället spela denna roll; svartpeppar användes för att "bota" allt från impotens till cancer.

Johnson poängterar att kryddorna var nära knutna till idén om humörpatologin (som var den gängse teorin kring hur kroppen fungerar från antiken fram till den moderna läkarvetenskapens genombrott under andra halvan av 1800-talet), en helt ovetenskaplig (och förstås direkt felaktig) beskrivning. Det fanns få behandlingsformer, och ingen av dem var särskilt effektiv - och i det sammanhanget kunde kryddorna spela en viktig roll. Tack vare placeboeffekten kunde de till och med ha en viss positiv inverkan på människors hälsa. Ironiskt nog var det dock importen av just kryddor som spred sjukdomar som pesten från hamn till hamn under 1300-talet (smittsamma sjukdomar sprids ju som bekant relativt till hur pass mobila människor är).

Men enligt Johnson var kryddorna inte bara eftertraktade på grund av de kunde fungera som läkemedel - de hade också andra konnotationer. Framförallt var kryddorna något annorlunda, smaker man inte kunde framkalla på andra sätt. Den biologiska anledningen till att kryddor smakar starkt är för att "varna" andra att inte äta upp dem. De är ett exempel på den enorma artrikedom som de tropiska zonerna i världen kunde uppvisa. Men i tropiken var det svårt att etablera stora civilisationer - det var snarare i områden som vi västvärlden kom att kalla "Mellanöstern" (vilket är ett problematiskt, eurocentriskt begrepp, det vill säga att från Västeuropas perspektiv så låg detta område öster om Europa, men inte så långt österut som de områden längre österut som man kände till men hade ännu sämre koll på, som Indien, Kina och Mongoliet) som hade ett klimat som passade bättre för ett litet antal storkorniga grödor (som vete), som passar bättre om man vill bygga upp stora civilisationer.  På grund av detta så bildas de första högkulturerna på platser där dessa kryddor inte fanns, och tvärtom. Därför blir kryddor redan från början något exotiskt, som kom från en okänd plats, en vit plats på kartan. Inom kristendomen kom den okända "orienten" (ett annat gammalt begrepp för landet öster om de kristna delarna av världen) att bli en paradisisk plats, kanske till och med Paradiset med stort P (Edens lustgård).


Splittring av den kristna kyrkan förändrar världen

För att förstå sig på hur synen på ekonomi och vinster förändras under den tidigmoderna perioden måste man göra en avstickare till ett ämne som inte vid första anblicken har med så världsliga ting som pengar att göra - nämligen reformationen av den kristna kyrkan. 

Kristendomen går från att vara en liten trosminoritet till att bli statsreligion i Romarriket under slutet av 300-talet efter kristus. I över 1000 år är sedan den kristna kyrkan Europas absolut viktigaste maktfaktor. Men det är svårt att komma överens om exakt vad Kristus sade och tyckte, och hur de kristna riterna skall gå till. Mycket av det som idag är självklart för många kristna var man tvungen att komma överens om (att Jesus är Guds son bestämdes under kyrkomötet i Nicaea år 325, exempelvis), och i takt med detta tillkom mycket i den kristna tron som inte hade så mycket med Bibeln att göra, vilket ledde till konflikter inom kyrkan. 

Under slutet av medeltiden börjar man bygga Peterskyrkan i Rom, vilket kräver mycket pengar, och i jakten på pengar börjar man (på lokalnivå?) sälja syndernas förlåtelse (alltså att minska sin tid i skärselden), vilket upprörde många inom kyrkan. Den kristna akademikern Martin Luther i Wittenberg är en av dessa, och eftersom han dessutom verkade under den tid då tryckpressen började bli populär, och också skriver sina texter på tyska och inte latin, så blir han omåttligt populär även bland mer "vanligt folk". Efter att 1517 ha spikat upp sin kritik mot kyrkan på kyrkporten (så säger åtminstone sägnen) var han inom två år Europas mest publicerade författare och en intellektuell superkändis. Den kritik han uttryckte blev därför känd över hela Europa, och många, inte minst kungar och furstar i norra Tyskland och Skandinavien, började hålla med honom, eftersom Luther menade att det var kungen och inte kyrkan som skulle ha den politiska makten. Splittringen i kyrkan mellan de som ville förändra (protestanter) och de som ville bevara (katoliker) blev snabbt märkbar, men själva delningen i en protestantisk och en katolsk kristendom skulle ta lång tid, och skörda många liv. Bland annat krigar i stort sett hela Europa med varandra under tre decennier i det så kallade trettioåriga kriget. Först 1648, det vill säga 131 år efter Luthers första försök att kritisera kyrkan, är de största konflikterna mellan protestanter och katoliker över - men utan att någon vinner. Man bestämmer sig helt "enkelt" för att man tycker olika i frågan, och än idag är det ju staterna själva som bestämmer vilken statsreligion.

Vissa forskare, som exempelvis David Starkey, menar att Reformationen kan jämföras med andra extrema religiösa rörelser, som exempelvis IS försök att bilda en stat, och att det var en enormt blodig och skoningslös process där man gjorde upp med det invanda och med det som människor tyckte var rätt och fel. I de länder som blev protestantiska har Reformationen ofta uppfattats som en rättfärdig uppgörelse med den korrumperade katolska kyrkan, men då gäller det att komma ihåg att alla extremister tänker sig att deras handlingar är rättfärdigade, oavsett hur många liv som går till spillo. Man kan också se detta i den protestantiska vanan att skriva Reformationen med stor begynnelsebokstav som om den är självklar - som om det vore självklart att kyrkan borde reformeras. Detta är ju i själva verket en värdering om vem som har rätt och fel som vi brukar försöka hålla oss ifrån i historieämnet (med vissa undantag).  I England, som hade sin egen reformation av helt egna skäl, kom detta att bli något som liknar den situation som Storbritannien har idag med Brexit, uttåget ur den Europeiska unionen, och början på Storbritanniens väg mot sin storhetsperiod på 17- och 18oo-talet.

Detta var som sagt inte en ekonomisk utveckling, men Luthers reformation innebar en brytpunkt som kommer att påverka även ekonomin under lång tid framöver, på sätt som är både tydliga (att kungarna i protestantiska länder konfiskerar kyrkans tillgångar) och mindre tydliga. Delvis innebar den Lutherska reformationen en förändring i mentalitet (det vill säga hur man tänkte och såg på saker och ting) och i relationen mellan olika kungariken, men historikern Richard Lachmann har också poängterat att  reformationen framför allt kom att "stöka till det" mellan olika grupper med makt - prästerskapet, adeln och kungahuset - vilket fick olika konsekvenser i olika länder, men där resultatet blir i stort sett det samma: uppkomsten av de tydliga och självständiga stater som vi har i Europa idag.


Det stora missförståndet om vad som gör ett land rikt (Merkantilism?)

En fascinerande aspekt av den stora ekonomiska expansionen som sker i västra Europa under 1500-talet är hur farligt det är för ett land att bli rikt. Detta låter osannolikt - och går också tvärt emot de flesta länders ekonomiska politik under denna tid - men faktum är att det är just det som händer med det största och mest framgångsrika av alla upptäckarerans imperier - Spanien. 

När Adam Smith, grundaren av den moderna nationalekonomin, långt senare (på 1770-talet) skulle försöka sammanfatta det ekonomiska tänkandet under upptäckareran, så var han inte så särskilt imponerad, snarare föraktade han det som han menade felaktiga ekonomiska synsätt som präglade perioden. Han kom att kalla detta synsätt för merkantilism (en term som dock inte användes under den period den beskriver). Det var ett synsätt som präglades av den gamla, statiska ekonomiska modell som länge hade verkat rätt rimlig (eftersom de ekonomiska förutsättningarna faktiskt inte hade ändrats nämnvärt på många, många hundra år), nämligen att ekonomin ("kakan" från förra avsnittet) hade en fixerad storlek, och att det enda sättet att bli rik i en sådan ekonomi var att bli det på någon annans bekostnad. Därför var merkantilismen aggressiv, som ett ekonomiskt "rovdjur"; alla de stora länderna strävade efter att hålla sin import liten och export stor, och etablerade kolonier på andra kontinenter, som enbart fanns till för att exploateras och sugas rena på naturresurser utan att något av dessa rikedomar egentligen tillföll de som ursprungligen bodde i regionen. Allt som spelade roll, allt som gjorde ett land rikt var ansamlingen av silver och guld. En positiv handelsbalans fick man genom att göra det billigt för andra att importera ens varor, och med tullar göra det dyrt för det egna folket att importera från andra länder. Båda dessa fenomen - jakten på ädla metaller och uppsättandet av tullar för att kontrollera handeln - ansåg Smith var dåliga för tillväxten och en grogrund för konflikter och krig.

Merkantilister, menade Smith, var bara ute efter att göra en av parterna rik;

 

För att man skall våga investera eller starta företag i ett land så måste det finnas institutioner som tillvaratar ens intressen, exempelvis en självständig domstol och en äganderätt som respekteras av staten. Ekonomerna James A Robinson och Daren Acemoglu hävdade i sin bok Why Nations Fail att just demokratiska rättigheter är en förutsättning för en stabil ekonomi. Förklara mer ingående...

 

Men bor man i ett land som plötsligt och oväntat hittar en råvara som gör landet oerhört rikt - exempelvis olja eller ädla metaller - så finns inte något incitament (anledning) för staten att införa demokrati. Om man inte är beroende av medborgarnas skatteinbetalningar eller företagens momsinbetalningar, så finns det en risk att staten inte känner sig ansvarig inför medborgarna eller näringslivet. Därför innebär alltid dessa plötsliga upptäckter av exempelvis olja ett orosmoment och ett hot mot befolkningens inflytande i landet. Ett modernt exempel på detta är oljeländer som Saudiarabien, men fenomenet är långt ifrån nytt.

När Spanien sökte sig ut på världshaven var de på jakt efter nya handelsvägar (och att sprida kristendomen), framförallt till kryddhandeln i  Indien. Men på vägen snubblade de över något helt annat - ett berg av silver. 

Beskrivningen i Sapiens

Beskrivningen i The Ascent of Money

 

Ett land som är extremt rikt behöver inte respektera sådant som äganderätten (uppsats, plus mer källa?). 

Ett land som har sin

Mississippi company


Källor

 

Bryson, B. (2010). At home: A short history of private life. Doubleday Canada.

Ferguson, N. (2008). The ascent of money: A financial history of the world. Penguin.

Hanley, R., & Paganelli, M. P. (2014). Adam Smith on Money, Mercantilism, and the System of Natural Liberty.

Harari, Y. N. (2015). Sapiens: En kort historik över mänskligheten. Natur & Kultur.

Johnson, S. (2016). Wonderland: How Play Made the Modern World. Pan Macmillan. Resonemanget om kryddors betydelse hämtar Johnson bland annat från Jared Diamonds bok Guns, Germs and Steel.

Lachmann, R. (2010). States and power (Vol. 5). Polity.

Robinson, A. D., & Acemoglu, R. (2012). Why nations fail. The Origins of Power, Prosperity and Poverty, Nueva Y ork.